Bränn biblioteken

Omslag BB.indd

Satir som bränsle för debatt

Bränn biblioteken av Kalle Holmqvist. I denna roman får läsaren följa det dystra butiksbiträdet Jesper. På fritiden ägnar han sig åt att skriva inlägg på nätet. Inte i sitt eget namn utan Jesper skapar påhittade politiker som säger det ena galenskapen efter det andra. Men Jesper går och suger på den där magnifika idén, en kampanj, något som förändrar allt. Så kommer han på det, likställa bokutlåning med piratkopiering, det om något skulle belysa det bisarra i piratkopieringsdebatten. Jesper och hans vänner blir stormförtjusta och sätter genast ingång att planera och lansera uttrycket piratutlåning.

Det lyckas få gehör, debatten förflyttar sig från nätforum till de största dagstidningarna. Fast det blir inte så som Jesper och hans vänner tänkte sig. Det som var ironi från början tas på djupaste allvar. Kanske har Jesper tänt gnistan som kommer betyda slutet för biblioteken och den avgiftsfria utlåningen.

Bränn biblioteken utspelar sig mestadels i Stockholms närförorter, som äkta klasskämpar hänger såklart vännerna på ölhaken på Söder. Har man varit på ett ölhak på Söder så känner man igen Jesper, Julia, Christoffer och Rickard. Hela berättelsen ligger nära verkligheten, den är bara aningen uppskruvad. Igenkänningen gör att det är svårt att inte rycka på läpparna medan uppskrivningen skapar obehag. Holmqvist tillämpar grundreceptet för politisk satir och gör det väl.

Huvudkaraktären Jesper är en ensam själ och huruvida han egentligen har vänner eller inte går att diskutera. I början av romanen är han ynklig men man kan känna igen sig i honom och känner sympati för honom. Ju mer handlingen utvecklar sig desto obehagligare blir Jesper. Likt piratutlåningskampanjen tappar han fotfästet och grepp om verkligheten.

Premissen för denna är spännande och när det är så brukar varningsklockorna ringa hos mig. Hur många gånger har man inte blivit eld och lågor (tihi) över en bok som har en spännande premiss för att sedan upptäcka att det enda som är bra med den är premissen. Men här håller det från början till slut.

Tanja Appelberg

Tanja Appelberg