Monstret Frank

Monstret Frank av Mats Strandberg. Berättelsen om monstret Frank består av tre böcker.

Det hela börjar på Franks nioårsdag. Föräldrarna laddar upp för kalaset men förutom familjen är det bara grantanten Alice och hennes hund Uffe som dyker upp. Frank har nämligen inte så många vänner om man inte räknar hans böcker. När Frank ska bjuda Uffe på lite tårta råkar hunden i sin iver bita Frank så att han börjar blöda. Detta lilla sår blir startskottet för Franks förvandling från vanlig pojke till ett kelsjukt monster. I Monstret i natten presenteras persongalleriet och konflikten. Att vara monster är inte det enklaste. Människor har svårt att acceptera det som är annorlunda och bemöter det främst med rädsla. Frank måste hålla sin identitet hemlig och är bitter över sitt öde, i alla fall tills han upptäcker att han inte är det enda monstret i stan. Strandberg skriver fängslande för barn men lyckas flörta med den vuxna publiken också. Jag uppskattar det dubbla tilltalet. Strandberg anspelar både på The ring, Frankenstein, The Shining mm.

I den andra boken Monstret på cirkus har Frank accepterat sin roll som monster men plågas av att behöva hålla sina två liv isär. Samtidigt blir läget kritiskt för monstren när en cirkus besöker staden. Clownen Kryger är nämligen en riktig monsterjägare och de monster han får tag på behandlar han allt annat än väl.

Den största vinsten med serien är att den engagerar och skapar ett fantastiskt underlag för samtal mellan barn och vuxna. Barn upprörs över orättvisorna och dumheterna i böckerna. De vill veta varför det blir så.

I den avslutande delen Monstret och människorna har folk verkligen börjat mobilisera sig mot monstren, som i sin tur bara vill leva i fred. Böcker från biblioteket beslagtas, flygblad delas ut, de som inte stödjer häxjakten på monstren pekas ut och hotas. Rädslan sprider sig både bland människor och monster. Förr eller senare kommer Franks två liv att kollidera med varandra. Monstersamhället är på väg att avslöjas och vad som kommer hända då skrämmer Frank mer än något annat.

Den tredje och avslutande delen är otroligt rafflande, en riktig bladvändare som är omöjlig att lägga ifrån sig. De två tidigare böckerna är riktigt bra de också men här ställs verkligen allt på sin spetts. Mats Strandberg är tidigare känd för att ha skrivit Engelsfors-trilogin med Sara Bergmark Elfgren och Monstret Frank-böckerna är lite som Engelsfors fast för sex- till nioåringar. Skolgården och maktbalansen i skolan är där, mobben som växer sig allt starkare finns i båda serierna, den oväntade vänskapen är även det ett återkommande tema.

 

Sist men inte minst måste Sofia Falkenhems illustrationer nämnas. De lyfter berättelsen till en ny nivå. Det är en fröjd att studera bilderna både för vuxna och barn.

 

Tanja Appelberg